I Lördags var det återigen dags för toppmatch: för tredje gången i rad. Vi visste inte exakt vad vi skulle vänta oss av Munka-Ljungby, eftersom att Carl Nilsson gått över från spelare till tränare för lagen. Det visade sig ganska tidigt att Munka spelar något mindre aggressivt än tidigare, vilket egentligen passar vårt bollskickliga lag ganska väl.
I första perioden rullade vi på ganska bra och skapade många lägen, men vi
fick tyvärr inte in bollen. 0-0 på tavlan, men vi gick ändå inte i paus med gott
självförtroende efter att bl.a. ha vunnit skotten med 11-6
Andra började helt okej, men sen fick vi en
dipp där vi tappade lite aggressivitet i försvarsspelet och släppte två ganska
enkla mål. För första gången, denna säsong, kändes det plötsligt som att vi
tappade lite tro på oss själva och vi hade problem att få igång spelet. Men, så
hittade Freij in i ytan mellan deras pressande högerforward och deras
vänsterforward för att avlossa sitt fruktade dragskott. Stenhårt, ribba och in:
Freijs första mål i IBK Lund är ett faktum och med det släppte den lilla
ängsligheten som smugit sig.
I omklädningsrummet var vi fast beslutna att
fortsätta spela vårt spel och tro på att det kommer att komma fler mål – lägen
hade vi trots allt skapat och vi ledde skotten med 18-10. Visst blev det så:
2-2 kom redan 1:14 in i tredje, genom Hannes Karlsson, men bara 7 sekunder
senare återtar Munka ledningen. Vi fortsatte dock tro på oss själva, rullade
boll och skapade lägen. Tillsist lyckades Peraic med sin patenterade (enligt
honom själv i alla fall, mig veterligen var det första gången i Lund)
“insweaper” och vi hade 3-3. Sedan var det dags för Hugo Norlund att kliva in i
handlingen med såväl 4-3 som 5-3 från den klassiska Norlund-junior-positionen.
Munka tar time-out och började pressa högre, innan de även plockade målvakten;
tredjefemman fick spela ett marathon-byte i 5 mot 6 och höll ut i närmare 3
minuter innan de tillsist tvingades kapitulera. De sista 44 sekunderna lyckades
vi sedan styra av ganska säkert och 3 poäng in på kontot är ett faktum!
Matchens lirare: Dagens enda tvåmålsskytt,
Hugo Norlund, ärades med Liberec-hatten för sina matchavgörande mål!
Matchens prestation: Undertecknad lyckades sno
en assist från Sölve utan att ens säga ett enda ord till domaren och trots att
min passning knappt hade räknats som en hockey-assist till en hockey-assist.
Men, hur som helst: Först poängen är ett faktum (i protokollet i.a.f.)!
6 poäng mot Malmö, Munka och serieledande
Varla (vars enda poängtapp hittills var mot oss) får ändå ses som godkänt! Till
helgen är det återigen dags för hemmamatch när vi tar emot Warberg under
söndagen. Warberg är ett lag som i princip består av unga talager som står på
tillväxt för att kunna gå in i deras SSL-lag, vilket innebär att det brukar bli
ganska sevärda matcher med fin innebandy. Välkomna till Idrottshallen 13.00 på
söndag!